Fakta

En snowboard består av många olika material som limmats ihop. Priset på brädan beror på vilket materiel som används. En snowboard kan vara byggd på fyra olika sätt, de beskrivs nedanför.

De fyra olika konstruktionerna

Den vanligaste typen av brädkonstruktion heter sandwich. Den tillverkas på samma sätt som en skida. Man börjar nerifrån och bygger uppåt. Genom att limma mellan varje lager av olika material (se skiss nedan) och trycka ihop dessa material i brädan under hög värme får tillverkarna det hela att hålla ihop.



Rim konstruktionen tillverkas nästan lika som sandwichkonstruktionen. Skillnaden är att man tar istället och lägger alla delarna i en form och sprutar sedan in limmet i formen. Det gör att sidokanterna bildas av limmet (det gråa fältet på bilden visar limmet). Den här konstruktionen blir tyngre och får sämre flex p.g.a. allt lim, men den blir hållbarare och billigare.



Cap är den nyaste konstruktionen, den bygger på en sandwich bräda. Man har helt enkelt bara dragit ner det översta lagret glasfiber till stålkanterna (se bild nedan). Capkonstruktionen ska medföra att man får en vridstyvare bräda samtidigt som det blir svårare att flisa sönder sidokanterna under åkning. Någon större påverkan av åkegenskaperna är svår att påvisa fast en del tillverkare vill hävda att det finns stora fördelar. En nackdel är att det blir svårare att laga en Cap bräda.



De brädor som har en Insprutnings kärna är billigast och lättast att tillverka Man tar i stort sett bara belag och stålkanter och sprutar sedan plastskum på materialen. Den här konstruktionen har alltså ingen träkärna (se bild nedan).



Längd

Hur lång bräda man bör ha är beroende av hur lång man är själv och hur man vill åka. Brädan ska ungefär nå upp till axeln om man ska åka freestyle. Man mäter det genom att ställa kortänden av brädan mot golvet och lutar upp den parallellt mot kroppen. Ska man åka i lössnö så kan man bör man välja en lite längre bräda. En brädas längd anges i tre olika mått den totala längden, åklängden och den effektiva kantlängden. Åklängd är den del av belaget som nuddar snön när man åker plant (se bild nedan). Effektiv kantlängd är den del av kanten som är i kontakt med snön i en skärande sväng (se bild nedan). Oftast är åklängden den samma som effektiva kantlängden, men vissa märken har längre kantlängd för bättre grepp i svängarna.
En lång bräda fungerar bra i höga farter och lössnö. Har den också lång effektiv kantlängd ger den ett bra grepp på hårt underlag. En kort bräda är lättare att svänga och hoppa med, men ger åkaren sämre kantgrepp.

Bredd

Oftast när man talar om en brädas bredd så menar man midjemåttet. Det kan också vara bra att veta hur bred brädan är vid  nosen och tailen dvs fram och bak på brädan. När du väljer bräda ska du utgå ifrån hur stora fötter du har. Det för att du ska se hur bred bräda du bör skaffa. Om man har för smal bräda kommer fötterna att sticka ut utanför kanten och ta i snön när du svänger. Har du istället för bred bräda kommer du att få svårt att få brädan att svänga upp på kanten av brädan under åkning. Om man har stora fötter kan man istället kompensera det med större vinklar på bindningarna för att bättre få plats med fötterna på brädan.
Med en bred bräda blir det lättare att landa olika trick och det är ett måste om man har stora fötter och vill stå med raka vinklar. Den breda brädan är stabil därför att den vilar på en stor yta vid åkning i lössnö. En smalare bräda är lättare att skifta kant med under åkning, p.g.a. att det krävs mindre kraft av åkaren att svänga. En nackdel är att den kan bli ganska ostabil att åka på om den är för smal. Det finns också brädor med bredare nose än tail, det kallas pintail och det gör att det blir lättare att svänga, men den blir mer svår att åka fakie (baklänges) med.

Sidoskärning

Sidoskärning eller sidecut som det också kallas är ett mått på hur insvängd brädan är på mitten. Det anges i ett förhållande skillnaden mellan nose, midja och tail. Det kallas då sidoskärningsdjup. Ett annat sätt att mäta och beskriva förhållandet mellan dessa delar av brädan som  är vanligare och bättre är om det anges i sidoskärningens radie. Sidoskärningens radie får man fram genom att följa brädans sidoskärning  i en tänkt cirkel, dess radie blir 7-12 meter beroende på hur pass insväng den är. Alla brädor har inte en sidoskärnings form som på minner om en cirkel utan en del har mer formen av en ellips. Det gör att man får en lugnare in och utgång ur svängarna, och det åstadkommer man genom att ha lite rundare skär på mitten av brädan och rakare vid ändarna.
Djup skärning medför att brädan blir lättsvängd och livlig. Nackdelen är att den kan bli ostabil i höga farter och lössnö. Har man lite skärning blir den istället stabil i alla farter, men den blir seg att svänga med.

Nose- och tailform

Anledningen till att en snowboard har en nose är att den inte ska fastna på alla ojämnheter som finns i backen. Vill man åka baklänges måste man även ha en tail. Är man inriktad på att åka i lössnö så ska man ha en lång hög nose som gör att brädan lätt flyter på snön, och en kortare lägre tail för att inte brädan ska dyka ner i lössnön. Nackdelen med en stor nose är att brädan blir tung att göra snurr trick med när man hoppar och den kan även kännas klumpig på marken. Ska man hoppa mycket är det bra med kort tvär nose. Blir nosen för tvär kommer brädan att plöja i slask och att få svårigheter att flyta i lössnö. Det finns många brädor med identisk nose och tail och det är bra om man åker mycket baklänges. Formen på tailen påverkar brädans kantgrepp. En kort rak tail medför bättre kantgrepp medan en kort hög tail gör att brädan blir lätt att sladda runt och det kan vara bra för nybörjare.

Spann

Den glipan som blir när du lägger en bräda på golvet kallas Spann. Mycket glipa betyder att brädan snabbare fjädrar tillbaka när den böjs i en sväng. Lite glipa betyder att man lättare kan sladda runt brädan på marken och att risken för att få kanthugg minskar.

Flex

Flex är en förkortning av flexiblitet och beskriver att olika brädor är olika mjuka eller hårda. Ditt val ska bestämmas av hur du själv är byggd, om du är lätt är det bra med en mjuk bräda. Är du istället och tung kan en hårdare bräda vara att  föredra. Det beror också på din åkstil hur flexet bör vara. Åker du aggressivt och kraftfullt vill du att brädan ska vara hård så att den inte tappar skär i en hård sväng, utan ger en fartkick ut ur svängen. Vill man ta det lugnt och göra mjuka svängar kan man ha mjukt flex. Många brädor har hårdare flex i tailen och det medför att man får bättre kantgrepp även fast brädan är relativt mjuk, men det försämrar fakie egenskaperna.

Stance

Stance är beteckningen på hur du står på brädan. Brädan har många små hål som man kan montera bindningarna i. De är till för att man ska ha möjligheten att själv bestämma hur brett man vill stå när man åker. Har du breda stance så står du stabilt. Har du smala så får du mera kraft i svängarna. Stancen placeringen påverkar brädans beteende. Man kan också bakmontera stancen så att man får en längre nos och det är ju bra i t.ex. lössnö. Friåkningsbrädorna har oftast redan bindningshålen placerade längre bak från början. Twintipbrädor har ofta centrerade stance. Man kan också vinkla bindningarna olika. Raka vinklar för stabilitet och fakieåkning. Större vinklar medför att du lättare kan svänga. Man har ofta mer vinkel på framfoten än bakfoten.

Bindningar

Jag tycker att bindningarna är viktigare än brädan därför att har du dåliga bindningar och bra bräda kommer du inte att kunna utnyttja brädan så bra. Har du istället bra bindningar och sämre bräda kan du utnyttja brädan till maximalt. Bindningarna ska ge bra stöd och ha många justeringsmöjligheter. Det är också väldigt viktigt att bindningarna är sköna så man inte får ont av dem. Bindningarna har två spännen som kan fungera på olika vis, just nu är det mode att ha bindningar med pumpmatning och det göra att det går fort att spänna dem och man sitter fast bra. Men de har ju också sina nackdelar eftersom de blir mer delar som kan gå sönder. Bakkappan på bindningen ska vara styv och ge bra stöd det gör en stor bakkappa. En mindre bakkappa ger mera rörlighet men kan upplevas som ostabilare. För några år sedan var det populärt med små bakkappor men de större har kommit tillbaka och är enligt mig det enda rätta. Det är viktigt att man står i mitten av bindningen annars kan fötterna sticka ut mer på ena sidan än den andra och det är inte bra. Bindningarna kan vara tillverkade i olika material, aluminium och plast har varit de vanligaste lösningarna och båda funkar bra. På senare tid har det även dykt upp en och annan titan bindning eller kolfiber variant.

Skor

När man åker snowboard har man en sorts mjuk sko de liknar mera kängor än pjäxor. Därför ger skorna bra komfort att både åka och gå i.. Hur pass mycket stöd skorna ska ge beror på hur du vill åka. Om du gillar att hoppa ska du ha mindre stöd så du kan röra dig friare och sträcka ut tricken. Lite mera stöd är att rekommendera för dig som prioriterar att svänga och åka aggressivt. Det är viktigt att du sitter fast bra i dina skor så  inte hälen glappar för då blir det svårt att få upp brädan på kant när man svänger. Skorna kan även ha en innersko och då blir skon varmare och lättare att torka. Utan innersko blir skon lättare och smidigare. Många tillverkare gör mjuka sulor så att man inte ska få ont av att landa platt.

Kläder

Det är ju ett visst mode...men det är inte bara kläder för syns skull utan de är även gjorda av bra material. När man åker rör man sig mycket och då blir det varmt. Plaggen bör vara gjorda i material som andas och gör sig av med svett samtidigt som de ska hindra vatten från att komma in. Om inte plaggen andas kommer kondensen att göra att du blir kall efter ett tag och då börjar man lätt frysa. Något man strävar efter är att kunna åka en hel dag utan att bli varken varm, kall eller blöt. På byxorna ställs det särskilt höga krav eftersom man sitter ner och spänner bindningarna eller för att vila och då smälter ju snön. Handskarna utsätts också för många slitsamma övningar t.ex. när man ska spänna fast bindningarna eller   stödja sig när man reser sig upp och även när man grabar brädan. Det är bra att ha slitstarka handskar annars får du byta ganska ofta.

Källa: Stora boken om Snowboard av Bryan Iguchi, Snowboard av Martin Willners